Skepticism

Hjärntvättad - vill bli fri

2014-07-10 22:14 #0 av: Candela

Jag vet faktiskt inte alls på vilken ifokus-sajt det här ämnet passar bäst, men tror detta är det närmaste man kan komma?

Jag är hjärntvättad in i en religion sen barnsben, och tankemönstret sitter kvar även om jag vill tänka och tro annorlunda.

Är uppvuxen i en frikyrklig familj. Gick i en kristen frikyrka från år 1-8 och hade enbart frikyrkliga vänner under denna tid. Har spenderat (sammanlagt) månader av mitt liv på konferenser och sommarläger på Livets Ord och andra frikyrkor.
Fick bland annat lära mig att när man svär tillkallar man djävulen, och att man måste förlåta alla som gjort en någon illa för att inte hamna i helvetet. 

Jag inser själv att gamla historier i bibeln är osannolika och förmodligen vandringssägner, att det inte finns en gud som lyssnar på just mina böner. Att bönesvar är bara slumpen eller placebo. Ändå kan jag inte förmå mig att sluta be till Gud, och känna ångest när jag försöker förneka hans existens. Det är ett invant beteende som sitter i min hjärna som inte går (?) att bli av med. Jag har försökt i 6 år.

Hur blir man fri?

Anmäl
2014-07-10 22:16 #1 av: Gronstedt

Menar du att du inte längre är bekväm i din tro? Att du tvivlar, men inte kan låta bli att utföra de religiösa plikthandlingarna? Eller har du kvar din tro men vill sluta tro?

Anmäl
2014-07-10 22:28 #2 av: Candela

Både och.  Svårt att förklara, men tänk dig att du fick veta att jorden är platt. Du vill ju självklart tro på det, för väldigt mycket forskning visar på att det stämmer. Men för dig har jorden alltid varit rund, och det är svårt att tänka sig något annat. Det är rent utav omöjligt.

Någon annan kanske tycker att det är en dålig jämförelse, men faktum är att det är ungefär den svårighetsgraden det ligger på för mig att ändra tankebanorna, även om jag blir motbevisad. Om jag får en bild i huvudet av jorden kommer den alltid se rund ut. Och om jag drabbas av en svår situation kommer jag alltid automatiskt tänka "Gud, hjälp mig med detta". Även om jag vet att ingen gud hör mina tankar.

Anmäl
2014-07-10 22:42 #3 av: Gurky

Vad grundar sig din ångest i när du förnekar Guds existens? 

Anmäl
2014-07-10 22:49 #4 av: Candela

Att jag kanske har fel. Att Gud kanske faktiskt finns, att allt kanske är sant. Att jag hamnar i helvetet.

Det största problemet är dock att jag känner mig obekväm i situationer där man förväntas försvara/förklara sin tro. Jag kan varken göra det ena eller andra.

Anmäl
2014-07-10 22:55 #5 av: Gurky

Ingen kan säga vad som är rätt eller fel för dig, förutom dig själv. Vad har du generellt sett för syn på livet och döden?

Anmäl
2014-07-10 23:02 #6 av: Candela

Jag är själv väldigt kluven när det gäller döden. Antingen dör bara kroppen och det som är "jag" slutar existera eftersom "jaget" sitter i hjärnan, som ju dör. Eller så är "jaget" fristående från kroppen och lever vidare i någon form. Vem vet?
Att man lever vidare i en annan värld ("himlen") eller återföds i en ny kropp tycker jag känns mer osannolikt. 

När det gäller livet önskar jag att det fanns någon högre mening med det. För min del känns livet ganska meningslöst, men det är kanske för att jag lider av kronisk depression.

Jag går också och funderar över varför JAG finns i min kropp? Hur känns det att vara någon annan människa i deras kropp? Och varför kan man ens ha upplevelser, känslor och tankar överhuvudtaget?

Anmäl
2014-07-10 23:40 #7 av: Gurky

Jag är själv av åsikten att när man dör så dör man. Tror inte på någon själ eller dylikt som är ens personlighet och att det är en "slump" att vi lever.

När det gäller mening med livet, varför behöver det finnas en större mening med det? Såg att du har två barn - om jag var förälder skulle mina barn vara min mening med mitt liv(nu vet jag inte om det var en sån typ av mening som du syftade på).

Det finns många variabler som gör dig till den du är. Att du har sinnen, det är pga evolutionen. Tex kan man se sin föda/fiender etc så har man en bättre chans att överleva(väldigt simplifierat).

Anmäl
2014-07-10 23:53 #8 av: Candela

Självklart är mina barn viktiga för mig, men på vilket sätt är de "meningen med livet"?

Menar du att man älskar dem så mycket att man måste göra allt för att ge dem en bra uppväxt och ett bra liv, eller tycker du överlag att meningen med livet är att föra sina gener vidare?

Jag kan ibland önska att jag inte hade fått några barn, för deras skull.

Anmäl
2014-07-11 00:22 #9 av: Gurky

Det jag menar är att om du inte lever för dig själv, lev för dina barn om du förstår vad jag menar. Vissa människor har lättare att finna kraft när det är för andras skull.

Nja jag anser inte att meningen med livet är att föra sina gener vidare. Men hela frågeställningen har inget "korrekt" svar, då det är olika för olika personer. Det är fritt fram att sätta upp sina egna meningar med livet. Jag anser att om man har barn, så är det det viktigaste som finns. Om det handlar om ens egna gener eller ej spelar ingen som helst roll.

Anmäl
2014-07-11 17:13 #10 av: Huygens

#6 Kan du tänka dej att själen lever vidare, men det finns inga gudar?

Anmäl
2014-07-11 22:33 #11 av: Fjäril

Till en början, vad är anledningen till att du vill bli fri och från vad, egentligen? Allt du beskriver, om regler och "hur man bör leva" har bara med församlingen i sig att göra. Tänk så många olika (religioner) det finns och så mycket människor som följer (av någon annan) uppsatta regler. Det måste vara som att leva i ett fängelse?

En nära vän till mig har varit Jehovas Vittne. Själva tron i sig, om en Gud och ett eventuellt paradis stör henne inte, utan snarare sättet man skulle leva på. Jag behöver inte gå in på det då jag tror de flesta känner till detta, (som inte ge-och ta emot blod, uteslut familjemedlemmar som begått "regelbrott" osv). En hemsk period säger hon, men det är inte vad tråden behöver handla om, utan vad jag skulle säga var att - finns det en Gud så straffas vi inte för att vi inte följer något reglemente. Självklart ska vi behandla vår nästa med respekt, inte mörda och andra självklara saker, men eftersom det finns så många olika religioner, med olika regler, så tror jag inte att vi någonsin kan säga vad som är den rätta, om det ens finns något sådant?

Det är lätt att sitta här och säga, men välj din tro men låt det andra vara. Lev här och nu och var lycklig. Du ska göra det som är rätt för dig och inte vad någon "styrelse" satt ihop, för det är precis så det är.

Vad gäller dina vanesaker så är det precis som med allt annat - sluta röka, äta godis osv - det tar 21 dagar sägs det att bryta något man är vad vid att göra och man får inte ge upp! Du behöver inte börja med att förneka Guds existens, om du inte vill, men testa att be en gång mindre om dagen. Låt säga att du brukar göra det tre gånger, börja att ta bort en av dem i några dagar. Du kommer snart se (och känna) att det inte är så farligt.

Hoppas det snart känns bättre för dig!

Sajtvärd på Övernaturligt, medarbetare på Andlig Skepticism

Anmäl
2014-08-20 19:58 #13 av: [niklaeri02]

#0

Kanske skulle det kännas bättre att tro på en Gud som inte dömer, kanske mer som en slags kraft, eller närhet som bara finns där i bakgrunden? Ungefär som en slags andlighet, mer så än en religion.Glad

Anmäl
2014-08-20 20:30 #14 av: Klass

Nu blev ju denna tråd bumpad av #13, så jag är nog lite sent ute - men #0 kanske läser denna tråd ändå. 

Jag vill tipsa om att kontakta Håkan Järvå. kanske på http://hjalpkallan.se/jarva/

Anmäl
2014-08-20 20:34 #15 av: Candela

#14

Sent lär det nog ta tid innan det blir, med tanke på att denna process har pågått under flera år. Jag har bara inte tänkt lika intensivt på det på sistone.

Tack för tipset, ska kolla!

Anmäl
2014-08-21 18:07 #16 av: [niklaeri02]

#14

Vad betyder "bumpad"?

Anmäl
2014-08-21 18:21 #17 av: [niklaeri02]

Hittade vad "bumpning" är. Mitt inlägg var inte menat för att flytta upp tråden för fler läsare... Det var menat som en vänlig kommentar, och litet av ett förslag. Nåväl, ingen skada skedd antar jag.

Anmäl
2014-11-06 14:36 #18 av: [Juel70]

Candela, har du aldrig fått någon som helst "bevis" för dig själv från Gud,  tex att han rört vid dig med helige ande eller på annat sätt visat sin existens för dig? 

Anmäl
2014-11-06 16:07 #19 av: Candela

Vad är ett bevis då? Något man kan se med ögonen skulle nog vara ett giltigt bevis (kanske, det visuella kan också luras..).

Självklart har jag haft känslomässiga upplevelser i samband med lovsång/bön, men liknande känslor har jag å andra sidan haft när jag gått på en rockkonsert, eller när jag är förälskad..

Anmäl
2014-11-06 18:11 #20 av: [Juel70]

Jag menar mer HA:s beröring. Det går inte att ta miste på. 

Tänkte förresten.. vet inte hur det är att bli uppfostrad kristen och gå i kyrkan på så sätt, men jag har hört många berättelser om människor som har kristen familj och uppfostran och i lite äldre ålder så har dom kommit ifrån Gud, men hittat tillbaka senare i livet. 

 Nu funderar jag bara, men kanske just den här "indoktrinerade" eller "rutinen" i tron i din barndom gjort att du inte kunnat ta till dig tron på rätt sätt?  Jag menar... du kanske inte fick chansen att själv "söka" Gud, utan var det mer som:

-Här har du en Gud som du ska tro på, varsågod ?

Jag hade en kristen morfar, men jag tvingades aldrig gå med i kyrkan eller så. Det var mer att jag frågade min morfar om Gud.  Och jag blev inte kristen förrän jag var runt 16 år och steget tog jag helt själv. Mina föräldrar och syskon var inte kristna. 

Men iallafall,  Det finns kristna som inte upplevt så mycket med Jesus men ändå tror dom,  det är ju så olika hur mycket man upplever från Gud. Det kan vara en känsla av frid i hjärtat till överväldigande upplevelse.

Anmäl
2014-11-06 20:08 #21 av: Candela

Jag blir hellre fri från den här villfarelsen än "börjar om" från början. Det försökte jag göra för 2 år sen, men nej... Jag vet inte riktigt varför jag ska gräva mig själv djupare ner i något jag vill bli fri från? 

Anmäl
2015-01-12 16:36 #22 av: Hugohugo

#0

Hej Candela.

--- Mina länkar om Rabbi Dèsirée R. Ntolo som är expert på hantera hjärntvätt, ser du i följande länkar på min profil:

¤¤¤ [för mig är det Sannolikt sant, allt följande:]

--- Det all ytlig religion saknar är bevis i upplevelser och att de inte tänker på att först finna sanningen om de grundläggande sakerna. Man har bara kopierat den men ser inte om de faktiskt stämmer.

--- Så om du är villig att få ut något praktiskt i livet, kanske mer än du nu känner till, så är min bästa rekommendationer (utifrån min erfarenhet) att LÄRA DIG ALLT PÅ NYTT, med en anda av sanningsenlighet och förstånd (som kanske tillbakavisas av de som inte är sanna experter). Se min profils länkar för att ta nya friska tag, det är en av de rätta vägarna att gå (andra vägar nämns också åtminstone bloggen jag har funnit).

--- Om Guds namn inte hade en kraft skulle det vara lika meningslöst att låta bli vara god som människa, än om de andra buden förutom det första tar upp andra sidor av den godhet som alltsammans är om att vara troende på Gud, än om man inte säger dennes namn (vilket man kan även avstå göra i böner). Att du gör ett hederligt arbete är detsamma som att ge Gud en tacksamhets bön. SÅ MAN BER ÄVEN OM DET INTE ÄR SÅDANA FORMER SOM MAN GÖR FRÄMST PÅ "GUDS VILODAG"/sabbaten. Det är bara så att det man använder Guds namn till det som ska ske inom ett andligt arbetes intention och uttryck, detta att använda Guds namn har en mer medveten starkare effekt i böner (sådana som man använder Guds namn i). Stort som smått passar att be om, men alla böner är inte lika kraftiga, det är en fråga om hur nära man kommer Gud i sin relation och hur nära man når med sin bön (man får vad man strävar efter). Men det viktigaste är inte alltid det vi skulle lyckas be om, utan även i de stunder en vis och Gudfruktig attityd ger i själslig styrka inför livet.

--- Jag tror man kan bli av med depression via bön, men du måste själv fortsätta med arbetet/görandet för friskhet, då du närmar dig friskheten (som vanligen och ibland inte kommer allt på en gång), så är din strävan från din sida som gör dig frisk (för Gud ger oss bara hjälp till själv hjälp). Ett liknande sak är då man talar om förståelse för sanning, det är du själv som bara kan förstå något, andra har bara ansvar för vägleda dig rätt (om de ens vill det).

--- Det är orealistiskt att tänka sig att vi lever bara ett liv, då skulle Guds nåd inte ha tid att jämna ut saker och ting. Han skulle ha det mycket stressigare, i så fall. Han dömer inte oss till det riktiga helvetet även om vi varit onda i en livs tid, för det kan vara trögt att lära sig ljuset. Det finns tid för nåd och tid för dom, en del sådana är bara människors påhitt och falska religioners påfund. Det man ska se är visdomens sätt. Det finns på detta område bara två sidor och inga gråa nyanser.

Se min profils länkar

Frid vare med dig Candela.

Hugohugo.

Anmäl
2015-01-19 17:15 #23 av: Hugohugo

#22

(åtminstone mer sannolikt är följande för mig:)

Ibland så vinner vi bara i att ha valt den rätta attityden till något, att få visdom om det och styrka från själen, en kravlös kärlek osv. Det är ibland inte alltid att vi kan eller vill ändra på omständigheterna, lyckan blir inte desto mindre för det, den största lyckan finns i att man gör något för det som gäller för uppnå lyckan, friheten osv, inte att vi alltid bara gör det vi "kan" för att vi "kan" det.

Än om man skulle vid framtida situationer nå längre och ändra på omständigheter. Men det man mest kan ändra på är sig själv, om man riktar sig till det, annars finns det att man gör motsatsen och avpersonaliserar sig, vilket jag menar är att man gör sin individualitet om intet.

  Den sanning som ger en frid är den som finns enligt experten (Rabbi Désirée R. Ntolo) jag mött, är formulerad i de Tio Stora budorden, att följa dem är grunden. Sedan så är dessa budord inte bara så korta, som man ser dem där, i deras hela utsträckning av det de menar i huvudsak eller indirekt menar, så når de in på alla andra områden på ens väg i livet, skulle jag mer sannolikt säga, som sagt.

Allt som är gott, som dessa budord står för, är enligt samma sida av sätt. Om man ser hur de hänger ihop så ska man se att allihopa understöder varandra. På ett rätt sätt kommer man längst med att börja med skilja på sanning och illusion/lögn/inbillning/falskhet i sina tankar, är första steget. Sedan går det vidare (utan att tappa bort den/de föregående) i tre andra egenskaper man skaffar sig.

Frid.

Anmäl
2015-01-19 22:16 #24 av: [Juel70]

#23 Jo det är nog lite mer önsketänkande. Om jag fick välja och utforma en tro, så skulle den nog bli väldigt human och enkel.

"Den sanning som ger en frid är den som finns enligt experten (Rabbi Désirée R. Ntolo) jag mött, är formulerad i de Tio Stora budorden, att följa dem är grunden. "

Jag vet inte vem Rabbi Desiree R Ntolo är, men sannerligen är han jude och icke konverterad till nya testamentet och Jesu försoning.  GT  är ett gammalt förbund som många judar fortfarande lever efter. Dom älskar Gud, men dom kände inte igen honom när han kom och pratade med honom personligen.

Gud straffar och har straffat sitt folk, judarna, länge nu, men inte många vill erkänna Jesus. Dom vill fortfarande leva efter dom gamla lagarna och Gud kommer fortsätta straffa dom tills dom inser att Jesus är Herre.

Det är tyvärr den bistra sanningen. Gud lovar genom sitt ord att rädda en del av det judiska folket om dom vänder om, men hela sanningen är inte uppenbarad ännu. Därför säger Gud att vi ska fortsätta be och välsigna Israel. Varför? 

Ja, det  vet endast Gud och endast Han harrätt att veta det.

Anmäl
2015-01-19 22:28 #25 av: Candela

Den här tråden känns ganska inaktuell för mig, eftersom jag börjat "läka ihop" ganska bra nu Glad Ifall någon undrar varför jag inte är så aktiv i diskussionen.

Anmäl
2015-01-19 23:14 #26 av: Klass

#24

Det du skriver låter som en predikan och är antagligen det mista #0 frågar efter. 

Anmäl
2015-01-20 08:56 #27 av: [Juel70]

#26 Jag tror nog allt jag säger låter som en predikan för att jag är kristen Skämtar

Anmäl
2015-01-24 20:00 #28 av: JonasDuregard

#25 Så skönt att höra. Hoppas det är OK att vi andra spånar vidare i tråden.

Medarbetare på Skepticism, Vetenskap och Andlig Skepticism

Anmäl
2015-01-24 20:12 #29 av: JonasDuregard

#26 "Gud straffar och har straffat sitt folk, judarna, länge nu"

Ah. Det är du som tror att förintelsen och är guds verk och/eller att hatbrott mot judar är sanktionerade av gud...

Medarbetare på Skepticism, Vetenskap och Andlig Skepticism

Anmäl
2015-01-24 20:42 #30 av: [Juel70]

#29 Läs bibeln får du se.

Anmäl
2015-01-24 20:43 #31 av: Magi-cat

#30 Juel, förklara lite hur du menar. Ingen kommer att läsa bibeln bara för att du uppmanar till det.

Hjärta "...the beginning of wisdom, is, "I do not know" (Data)

Anmäl
2015-01-24 22:06 #32 av: Candela

#28 Det är helt okej!

Anmäl
2015-01-24 22:30 #33 av: [Juel70]

Gud har en plan med sitt folk och det kan man läsa om i bibeln. Att orka förklara och citera det, det har jag redan gjort i en annan diskussion och tänker inte göra det igen. Nog får man ha lite egen kraft och läsa själv. Glad

Anmäl
2015-01-25 01:51 #34 av: spirit33

#33

Man kan även läsa att Fantomen dricker mjölk och ibland rör sig bland vanliga människor... 

Anmäl
2015-01-25 02:08 #35 av: JonasDuregard

#33 Fast de flesta kristna verkar inte alls hålla med dig om judarna, så det får mig att misstänka att du läser bibeln fel. (Jag vet att det står saker om judar i bibeln, men de flesta kristna verkar se det som en av de där sakerna som inte gäller längre, eller som man inte ska tolka bokstavligt. Och det finns ju ingen i hela världen som tar ALLT som står i bibeln bokstavligt)

Medarbetare på Skepticism, Vetenskap och Andlig Skepticism

Anmäl
2015-02-09 13:52 #36 av: Hugohugo

Jaha en åsikt till gissar jag i #24 .

Detta förklarar lite mer om vad jag står för och som undersöks av mig:

Det finns utifrån min allra mesta uppfattning en utgångspunkt, av vad som är andlig (åtminstone) insikt eller det mönster av vad jag gissar är meningen från alla religioners möjliga eller pågående  uttryck för sanning/mening i språket, att Man ska inte tänka sig att Den tredje delen av Fadern, Heliga Anden och Sonen/Ordet, är något annat än just en ren människa. På samma sätt som Ordet är även själva skapelsen, som gjordes av Gud. Alla känner väl till att ett ord som talas är från skilt den person som sade det, och har sitt egna liv. Alla Guds barn kan bli en Son eller Dotter av Gud om de gör sig förtjänta av det. Vi kan inte vara "barn" av Gud och mena att vi är med samma suveränhet eller upphöjdhet som Gud, som en jämställd. Men om vi blir som Jesus mfl, så kommer vi vara som gudar jämfört med de andra människor som inte har nått så långt i sin andliga/himmelska potential.

Frid.

Anmäl
2015-03-19 22:01 #37 av: Handikappadmus

Men en sak jag inte förstår, om nu Gud är förlåtande och icke-dömande, varför har man inte valet att tro som man vill inom kyrkan? T ex. man kan hålla med om en del medan det andra låter helt befängt men om jag uppfattar det rätt så är allt i bibeln en fakta som alla inom kyrkan skall tro på om man vill komma till paradiset...?

Förlåt om jag svamlar saker som jag inte fattar nu då sanningen är att jag inte fattar överhuvudtaget. Religion är för mig något man vänder sig till när man inte har nånstans att vända sig till, men eftersom vi nu har vetenskap till hjälp och kan genom fakta få fram sanningen varför väljer man att fortfarande tro på det första?

Religion överhuvudtaget skall vara något friviligt utan hot(!) om helvete och djävlar ! Ta er samman!!

Anmäl
2015-03-20 02:09 #38 av: [Juel70]

#21 "Villfarelsen"? att Gud existerar eller inte existerar?

Även om Gud inte fanns så skulle du nog grubbla lika mycket. Om bara mörker och djup fanns, så skulle nog människor känna desto mer ångest än vad man gör i dagens läge och faktum är tyvärr att allt fler ungdomar har och får problem med ångest, depression, självskadebeteende.  Djup söker djup? - Sök uppåt och inte nedåt djupet.

Anmäl
2015-03-20 10:05 #39 av: white lady

38   Det är väl lättare att söka i sitt hjärta Juel70 än att söka Uppåt ?

Anmäl
2015-03-20 19:45 #40 av: Candela

#38 Jag har flera gånger under livets gång försökt hitta tillbaka, tänkt att jag ska börja om på nytt med mitt kristna liv. Göra en seriös satsning. Ofta har det skett i samband med yttre inflytande; föräldrar som tycker man ska gå på bibelskola efter gymnasiet, pojkvän som är djupt troende osv.  Nu känner jag att det får vara nog med det, för varje gång har det slutat fel - med ångest och förvirring. 

Just nu känner jag mig ganska trygg i min icke-tro och längtar inte efter att försöka hitta tillbaka till något som fått mig att må dåligt.

Anmäl
2015-04-05 17:35 #41 av: Hugohugo

#40 av: Candela

1 av 5:

Den ångest man får från ett dåligt sätt från någon/en själv, därvid man har fått uppmaningar om söka dit å datt på ett torftigt-docerande/-undervisande tillvägagångssätt, är inte värre än faktumet att tappa bort tron på det goda.

Att du inte fått bemötas med respekt för stå på dina egna ben är riktigt tråkigt, om jag uppfattar det här korrekt?

Men att bara söka i sitt hjärta är inte det som öppnar upp en till sin högre nivå i det själsliga livet.  Med förnuftet tar man sig vidare, dessutom är det förnuftet som formar hjärtat, men hjärtat är med ett inåtvändande (bortifrån världen och andens jag etc), så rent övergripande för vår unika själs skull, är förnuftet nyckeln att börja med. Sedan så måste hjärtat till sist hänga med, annars blir det till någon omfattning förkämpigt i livet... Då förnuftet har sina balanserande impulser till hjärtat så kommer hjärtat öppna sig för världen på ett riktigt sätt.

...

Anmäl
2015-04-05 17:35 #42 av: Hugohugo

...2 av 5:

 Det finns egentligen inte något av hot å straff för att man bryter emot gå den vägen, men konsekvensen är en smärta å lidande som går att liknas vid uttorkning (å en törst, längtan efter vatten) som inte går att hela. Utom om man öppnar sig för den källa som ger en det friska vattnet. Så andliga/mentala-smärtan man går igenom är bara ett faktum för man inte är verklighets förankrad. Ännu ett exempel är liknelsen att om man går emot naturen så förstör man bara för sig själv också. Att bl.a. inte erkänna den verkan tyngdlagen har är vad som gör en dumdristig/förvåghalsig, och öppnar upp för ett förtryckande på något sätt som attraherar resultat i livet av dåligt å att saker går illa ännu mera, stänger man av flödet från det rena å heliga, så öppnar man upp för det dåliga motsatta. Att man får utstå dåliga energier i ångest å sådant, kan vara för att man hotas till å attackeras för överge det goda. Men söker man bara en kortvarig lindring genom att låta det onda få som det vill, så kommer man ångra sig senare, och dessutom kanske försent.

Anmäl
2015-04-05 17:36 #43 av: Hugohugo

...

...3 av 5:

 De bra nyheterna är att man behöver inte göra något avancerat eller komplicerat i sitt sökande, man måste inte hejdlöst riskera å kasta sig in köpa något bara för någon säger till en om det, utan ta den tid man behöver och vända saker rätt och hitta skäl till det man hör. Kommunicera med sig själv eller/och andra,  och därmed efterfråga vägledning, vilken bara bra om den ger en skäl varför man ska följa den. Man kan ibland vara med ett motstånd och ogilla det man får höra om. Men om man värdesätter klarheten skälen har, så återstår det få saken bevisad rent praktiskt (ett omdöme för energier är kanske den snabbast koll på ett praktisk resultat, men det är inte alla  kommit lika långt i bemästra det, som så för uppnå nivån där det är åtminstone lika enkelt som liknande vid att skriva eller cykla, så kräver det flera delmoment successivt gås igenom och bemästras ett efter ett. Konsten att få ihop dem alla är ett uthålligt arbete. Men om man vill få koll på det bästa så måste man försöka ha det som ett ideal, tills man undersökt att det verkligen inte finns. Man ska inte bli missmodig för man misslyckas om å om igen, för om det finns något större och mer, så är det värt att ta sitt ansvar att omvårda den delen av verkligheten. På liknande sätt att vi inte förblir totalt  beroende av våra föräldrar då vi växer upp å blir vuxna. Man ska till och med känna i hjärtat att om jag kanske kan expandera å växa som människa, så ska jag göra allt jag kan för klara av det. Om det är en verklighet så kommer man gå i rätt riktning, än om omständigheter å hinder dyker upp på vägen.

...

Anmäl
2015-04-05 17:37 #44 av: Hugohugo

...4 av 5:

 En början bli klar över skälet till påbörja svårigheten i finna det enkla, är bl.a. (om jag bara tar till orda på det jag gissar är det hela från det  jag kommer på just nu:) att Den godhet vi själva ska utöva/leva med är sådan den är bara på grund av att G-d finns till, allting är en relation, ingen fri vilja utan en G-d. Ondskan är människans trotts till G-d. De onda å dårarna är som parasiter på de positiva å skapande energierna i universum. Men eftersom G-d är källan till godheten kommer de som tjänar G-d i godhet att ha i sin frid en makt som är större än dårarnas. Egoism å förtryck (någon som saknar ömsesidig respekt å värdighet för sig själv å andras intressen, samt stjäl eller går över gränsen och bortser från att ha vad sunda överenskommelser etc består i) är något utmärkande för misstagen å avsikterna hos det negativa. För att nämna några sidor om de "ogudaktigas" inåtvändhet från ljuset och förbrytelser mot de gudomliga lagarna (liknats vid gälla å upprätthållas med samma konsekvens som utmärks av att tyngdlagen har en specifik  gestalt och kraft, som anger villkoren för att vi t.ex. är begränsade till använda tekniska hjälpmedel för att flyga).

...

Anmäl
2015-04-05 17:37 #45 av: Hugohugo

...5 av 5:

 ... 

Den smärtan är värre än det något ont kan åsamka dig, vilket alltid går att hela. Men trotset att överge tron på de tio stora budorden, eller inte ha sund uthållighet i få koll på dem, är vad som leder till smärta å död för en själv som själ, som är om något värre än en fysisk å andlig motsvarande/liknande sådan negativitet.

Det goda  som kommer från något högre än den villfarelse som är emot de tio stora budorden. Att avvika från vägen är tappa bort siktet å kursen om friheten (där en redan i början kommer hitta den lättande friden å lyckan, som  finns till med--hängande på vägen).

Allt gott önskar jag dig.

Anmäl
2015-04-06 20:54 #46 av: saradormin

Judar i bibeln symboliserar andliga, och har inget med judiska folket.

Anmäl
2015-04-17 18:14 #47 av: Peter40

Ordet hjärntvättning är ett ganska vittomfattande ord. Beroende på hur man växer upp och vilken egen personlig styrka man har så får det ordet olika betydelse. Att tänka och dra slutsatser själv och att vara kreativ, har jag själv lärt mig genom min uppväxt. Att vara fysisk aktiv, som jag tex med hockey fotboll löpning och att gå omkring i berg och ut och fiska har ett starkt samband med tro. Rör på kroppen så får man tid och frid att tänka.  Fastna inte för en text eller person! Skriv och tänk själv!!  (För helvete!) Men det är oftast lättare sagt än gjort. (Från en bohuslänning.)  

Anmäl
2015-04-17 18:45 #48 av: Candela

#47 Om familjen enbart umgås med människor från församlingen, om man går i en skola som drivs av församlingen, om man aldrig har några fritidsintressen där man träffar andra barn "utifrån", om man får en auktoritär undervisning, om man hotas med helvetet.. kan inte det kallas hjärntvätt?
Om man har levt med detta sen dagen man föddes, är det bara att vara stark och börja tänka själv då? Vid vilken ålder inser man att man kan börja tänka själv? I vilket sammanhang? (Mitt svar på det: Så länge man fortsätter befinna sig i samma sammanhang och inte får influenser utifrån - aldrig.)

Anmäl
2015-04-17 18:58 #49 av: Peter40

Jag förstår givetvis din situation, har kompisar i samma eller ingifta. Det är inte lätt att förstå någon annans uppväxt och hur mycket den betyder. Det enda jag vill säga är att man måste försöka tänka själv!! Att bryta sig loss! Det är inte lätt! 

   Det är alltid "bekvämt" att hålla sig inom en tro.  När man börjar tänka själv skakar inte bara marken under fötterna.  Det hål som uppstår när man är själv ska man fylla med sina egna tankar, de som inte är tvättade!!  

Eftersom det inte fanns nån tro i min familj började jag tänka själv, filosofiskt, i sjuårsåldern!!

Anmäl
2015-04-18 11:28 #50 av: Candela

#49 Du förstod nog inte riktigt min poäng.. Det jag menade är att man kan inte tänka utanför ramarna om man inte vet att det ens existerar ramar (och ännu mindre något utanför dem).

Anmäl
2015-05-07 03:31 #51 av: tarantass

Det är rätt allvarligt att vara uppvuxen utan tankefrihet. Man blir inte bara maktlös över sin inre existens, utan försöker man ta kommandot över den kan man plötsligt stå utan vänner, familj och hela världen, sådan man lärde känna den när man växte upp.

Det krävs mod att göra som Candela.

 Slänger in den här länken ifall någon skulle ha glädje av den:

http://www.fri-sverige.se/index.shtml

Räkna inte med att lyckas diskutera något med någon som inte har upplevt det själv.

Eller med någon som tror att allt gott måste vinnas på någon annans bekostnad.

Anmäl
2015-05-24 17:32 #52 av: Hugohugo

1:1 :-(  Jag är något ny med prata om sådant här för andra, så kanske låter alltsammans som en katastrof av obegripligheter, eller är för rakt på sak utan mildhet för personlig kemi, så jag får skärpa till mig, om någon upplysser mig om detta (eller om jag märker det senare, då jag mediterar eller något liknande).

Anmäl
2015-05-24 17:33 #53 av: Hugohugo

1:2 Kanske är det här för abstrakt?, men det är knappast bara tomma ord, eller ogenomtänkta uttryck som kommer fram här. Dessutom finns det en uppsjö av nyanser av undervisnings didaktik som mina medarbetare har, som går utöver bara texter och muntlig tradering/memorering. OK? SÅ misströsta inte, sanningen kräver inte skriv och läs konsten, eller ens "normal" låg eller obefintlig talröst förmåga. Andra metoder, har tillkänna getts skymta upp för mig, nåväl. Om någon bara skulle bry sig om kolla upp saken, innan de tror på det jag sagt, så är det mitt råd. Det finns ingen omväg via andra att de ska vara källan till ljuset eller den som ska förstå ljuset, utan det är du själv som ska det. Annars är du en blind som ska avbilda regnbågen och försöka beskriva färgernas sinsemellan verkande roller (tex blandningar och korsningar)//*.  //* = underförstått: Det tar lite emot att använda ordet blind, det är utifrån bara en förenkling och något annat (som kanske kan kallas klyscha, eller allmän gemensam tradition, eller utschjatat uttryck i vissa lägen.

Anmäl
2015-05-24 17:33 #54 av: Hugohugo

1:3 :-) Jag gör inget annat anspråk, än så länge förväntat, än att bara försöka bidra med min del av balanserad eller balanserande information till denna tråd. Den bästa jag kommer fram till och har kommit fram till, som matchar varandra. Alltså kort sagt, detta är bara information, en början, så som avsett. Om något mer kommer därpå, så får jag se om jag eller någon annan kontakt till mig som arbetar med detta, kan bidra med sitt. OK? :-)

Anmäl
2015-05-24 17:34 #55 av: Hugohugo

2:1 Jag har ibland lite grammatisk misstag, samt kanske får förklara mig närmare, om någon undrar (jag väntar med det, för de ord jag har är någolunda fördjupningsbara. Men jag ger den övergripande strukturen för vad man skulle först ta som en hypotes, om man värdesätter mig som källa. SÅ ta reda på om ni litar på mig med skäl, samt fråga efter de detaljerna och de pusselbitar, som fullkomnar bevisen. Men om ni inte frågar mig, som blir din spegel, så är det bara dig själv du har att fråga. Ingen av dessa två är sämre än den andre. All makt att bli hjärntvättad eller hitta sanningen vilar alltid i oss själva att så småningom kulminera och övervinna allt, men även att alltid redan bestämma sin början utifrån oss själv som utgångspunkt. Detta är kruxet med den fria viljan och där i moralen, som krävs eller är ett med den fria viljans funktion till frihetl, för tala om människor och Elyonin (etc).

Anmäl
2015-05-24 17:34 #56 av: Hugohugo

2:2  Den hela sanningen i övergrippande formulering är, det koncisa fokuset på: All makt till gott och ont ligger alltid i dina egna händer, din egen reaktion, din egna visdom, din egna jag som mänsklig varelse, du väljer livsinriktning och programmerar dig själv (det är ungefärligt korrekt ((utifrån andrahands källor, jag litar övervägande mer till för att ta till "fantasi hjälp": att bara barn under sju år och det att som människa kan antingen föräldrarna  eller stater/regeringar/regimer (eller kort sagt samhällen) rent fysiskt skulle undanhålla på ett bromsande vis, det som vore bättre att släppa fritt och stå för sig själv för bana sin egna väg. Men de kan aldrig stoppa det helt, än om allt går i snigels gångtakt, jämfört med en hare som skuttar fram.

Anmäl
2015-05-24 17:35 #57 av: Hugohugo

2:3 dessutom får utifrån ett motstånd. Ens val till godhet, ligget inte i att man har någon sjukdom, har tappat bort sin karriär, har någon diagnos, eller andra egentligen kriminella eller olyckliga-misstags förtryckande omständigheter, utan Valet kan göras, om man bara vill se och säger sig om det finns något bästa i det jag gör, varför ska jag inte se om det kan bli ännu bättre eller annorlunda bättre. Om något blir bättre, så blir det också bekvämmare, lyx och överföld kommer till en. Om något blir bättre, så kommer man själv väl få ha kvar det som egentligen är det genuint lyckligaste eller mest givande, lugnaste, det mest kontrollerbara etc.

3:1 Valet till godhet är att antingen så att man har det eller så har man inte det (så som doktor Phil har sagt, minns inte titeln, söker reda på den om någon är i desperat behov av den, jaja.)

Anmäl
2015-05-24 17:35 #58 av: Hugohugo

 3:2 Att tro annat är att ha en rädsla för det ljus man själv har, eller annorlunda tilläggsvis sagt: att man håller fast (vilket är det främsta avvgörande, för att se till örnperspektivet på ämnet, det man finner från toppen av kullen, än att stanna nedanför i dalsänkan, där undergången väntar, förenklat sagt).

3:3 Kort eller förenklat sagt:  Så fort man förstår man själv har nyckeln och har mod att göra den använd, så kommer man vidare. Man måste börja med grunden, det centrala, det enkla. Inte något abstrakt gytter av texter än hit, eller främst hänge sig åt löstryckta expertes dialoger sinsemellan varandra, eller egna metafysiska till trasslade tankar (vidskepelse), eller naiva-låtsasslutsattser (fördomar). Söker man en objektiv, bevisbar moraliskt förnuftig och samvetsgrann lösning för sina upplevelser och forskande/undersökande/filosoferande (eller vad man vill kalla det för).

Anmäl
2015-05-24 17:36 #59 av: Hugohugo

4:1 Det är förvisso att omständigheter under sekter och diktaturer, är så oerhört svåra hinder, att man förtjänar fler chanser, är inget G-d skulle inte låta en få, mycket sannolikt sagt... Däremot är det än så för en del av mänskligheten: som har global internät uppkoppling, eller inklusive kan resa än hit och dit, och göra vad som man vill - alltså få stöd från andra än om saknar resurser eller har behov av annorlunda "rullstolar", pga av trauman, diagnoser, sjukdomar etc). Om alla som hade välfärd skulle dela med sig till de som inte hade det, eller lära sig bidra med sådant de själva tar förgivet eller inte har ett alturistiskt intresse för, så skulle världen bli en bättre plats. Men vissa enkla insikter, är inte sagt de lättaste att bli vana med (då man väl funnit dem), eller så att säga har tålamod att om och åter om igen sträva mot, för man har sett meningen med dem. Gäller bara påminna sig om de mest centrala anständiga sanningsgynnande informationen.

Anmäl
2015-05-24 17:36 #60 av: Hugohugo

5:1 En riktig expert på hjälpa personer som är hjärntvättade, kommer verkligen ha den djupaste respekt för individens val till frihet. Frid är både att samsas då man håller med eller då man inte håller med, utan att överskrida den andres gräns, förenklat eller kort sagt av mig.

Frid vare med er, nu och förevigt*. 

*= (jag får väl se då evigheten visar sig för mig, eller att bevis för vägen dit har kommit fram, oj så mycket jag har fått framföra här från mina källor...)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.