Treåringar har, precis som vuxna, väldigt livlig fantasi, samt att de saknar den erfarenhet som krävs för att tolka sin omgivning på ett rationellt sätt.

Problemet är när dessa påhitt tar spinn, du tror uppenbarligen själv på att "något" besökt din dotter, och föreslår till och med att det skulle vara ett sagoväsen (demon) som låg bakom det hela. Detta är vanföreställningar som du sedan med enkelhet kan ge din dotter, som sedan i sin tur förstärker och förankrar sina upplevelser för att ta dem ut i vad hon uppfattar som verkligheten och sedan är karusellen i full gång.

Mitt tips är att du tar på dig rollen som vuxen, ser rationellt på det hela och inte förstärker din dotters inbillningar genom att applicera dina egna.

Jag tror du ringade in det väl från början, att hon haft en mardröm. 

Det är ganska vanligt att barn fantiserar på det här viset, oftast löst baserat på något de sett i sin omgivning. Kanske har hon sett något liknande i en film eller i en halloween-inspirerad reklam nyligen, eller så är det något barn i hennes närhet som har berättat historier om gröna monster. 

Om hon fortsätter prata om det under lång tid eller om hon får svårt att sova av det så kan man fundera på hur man kan göra något för att hjälpa henne komma över rädslan. Om hon inte tar upp det igen så bör du också undvika det, annars kan du göra saken värre. Att förklara att drömmar i allmänhet ofta känns lika verkliga som verkligheten är kanske bra. 

Det här vet du redan men ändå viktigt att påpeka: Det du absolut inte ska göra är att visa för din dotter att du befarar att det finns ett riktigt grönt monster, det skulle vara skadligt på riktigt. Tänk på att det innefattar att ställa oroade frågor om det och så vidare. 

Du kommer också stöta på folk som tycker att du ska anlita något självutnämnt medium för att göra någon slags exorcism-light. Gör inte det. Det är i bästa fall pengar i sjön och i värsta fall en massa onödig psykisk påfrestning för din dotter eller för dig. 

Hoppas det löser sig hur som helst. Skriv gärna och berätta hur det utvecklar sig.

Tog bort ett sidospår.

Taget från 1177.se , om barns utveckling (visserligen för fyraåringar, men alla följer ju inte precis samma utvecklingskurva):

"Fyraåringar gillar ofta att skämta om saker och berätta vilda historier. Barnet kan ibland ha lite svårt att skilja på fantasi och verklighet. Inbillade faror, som spöken och fantasier om farliga djur, kan kännas verkliga. Barnet förstår och vet allt mer men kan också bli mer ängsligt och till exempel inte våga gå på toaletten själv. Mörkerrädsla och mardrömmar är vanliga. Många barn har tankar om döden och funderar på vad den innebär.

I den här åldern har barnet lärt sig tänka mer abstrakt; det kan leka med en sak och låtsas att det är något annat. En pinne kan vara ett trollspö, en låda kan vara en båt."